I väntans tider

Nej nej nej jag ska inte ha barn, det var inte det rubriken menade. Tänkte att det var bäst att klara ut begreppen med en gång innan folk börjar ringa och gratta en.
Nej jag sitter och väntar på några vänner som skall hämta mig för utgång. Men... nu har jag väntat ett tag och börjar änna bli lite trött. Jag vet att de kommer när som helst, men jag är ju en sån där människa som inte orkar vara uppe hur länge som helst... och nu... är jag lite trött. Lägger jag mig på sängen så somnar jag nog.
ZzzzzzzzzzzzzzzzZzzzzzzzzzzzzzZzzzzzzzzzzzzz Zzzzzzzzzzzzzzz Zzzzzz

Long gone

Ännu en helg till ända och varje gång ställer man sig lika frågande till vart den tog vägen...
Det är väl det som är så tråkigt antar jag. Veckorna bara flyger förbi och det kan väl i och för sig vara skönt när man jobbar, men även helgerna bara försvinner...
Förhoppningsvis blir det en kort dag i morgon. Jag hoppas det. Jag siktar på det. Jag vill inte vara där.

För övrigt en trevlig helg. Började lördagen med att dinera hos min mor och därefter bar det av till min far och hans fru. Vi övernattade där och det var kallt! Vi är nog lite bortskämda med att vi har det ganska så varmt i vår lägenhet, men hemma hos far så var det något vansinnigt kallt. Fick sova med täcket uppdraget ända till hakan. Förvisso sover man väldigt gott när man kurar ihop...

Kvällssudd

Egentligen borde jag nog sova nu... klockan är mycket och i vanlig ordning ska jag upp tidigt i ottan för att jobba.
Men... jag vet inte riktigt. Jag har en smått melankolisk dag idag. Känner mig hängig, trött och håglös. Måste väl erkänna att jag har tänkt en hel del på Simon idag också. Vi vet fortfarande inte vart han är eller vad som har hänt. Vi vet bara att han är borta och att saknaden är så stor så den gör ont.
Men ändå (hur känslokallt det än må låta) så har man börjat acceptera att det är som det är. Det finns inte så mycket att göra åt det. Vi har gjort allt vi kunnat. Letat högt och lågt, engagerat folk i vår närvaro att göra detsamma, lusläst tidningarna så fort det funnits med någon artikel om händelsen.
Det är nu man måste ta smällen och inse att allt vi gjort inte har lett någon vart alls. Vi står fortfarande lika frågande.
Skillnaden nu ifrån då är att man sover något bättre på kvällen... att man över huvud taget kan sova. Man har börjat acceptera, bearbeta och smälta.
Det är konstigt hur människan fungerar ibland...
Man kommer aldrig glömma honom. Man kommer aldrig sluta sakna honom... men världen slutar inte att snurra... den stannar inte upp för någon...

Återigen skumt...

Jaha ja efter som min förra counter bestämde sig för att lägga av totalt och inte svara till några som helst återupplivningsförsök, så fick ja helt enkelt skaffa en ny. Just nu visar den på 3 besökare... vilket känns lite surt med tanke på att jag egentligen haft bort åt 2000 besökare.

Mysko

Det stör mig lite grann att min counter till min blogg har lagt av och jag har inte en susning av vad som hänt med den. Lite tråkigt att inte kunna se hur många besökare man haft... och om jag lägger in en ny counter så nollställs det ju. Tråkigt. Förstår inte varför den lagt av...

Sitter och testar Spotify lite smått. Måste erkänna att jag faktiskt inte är helt övertygad om dess påstådda briljans än. Testar radiofunktionen för det kan ju vara käckt att få en streamad blandning att lyssna på... men.... fan... jag känner ju inte igen en enda artist! Och konstig musik är det... Så nej... radiofunktionen går bort än så länge. Visst det går ju och söka på artister och lägga upp egna spellistor, men jag ville ju så gärna ha en bra radiofunktion.
Jag ska forska vidare i Spotify's mystiska värld...

Världen snurrar sakta...

En viss tomhet finns fortfarande kvar inom en och när man tänker på det så kan man inte låta bli att fälla en tår... Men hur det nu må låta så har man sakta... mycket sakta börjat inse att världen fortfarande snurrar... även utan honom.