Yrvaken...

Vaknade i morse av att min make låg i sängen och stirrade allvarligt på mig.
Jag tittade lite sömndrucket tillbaka och försökte pressa fram en frågande blick.
Till slut öppnade han munnen:

- När ska du föda?

Jag hade inget bra svar på detta... men jag kan avslöja att vi börjar bli lite otåliga här hemma.

Slutspurt!

Igår bar det äntligen av till favoritrestaurangen Babbel som enligt mig har Borås godaste mat. Jag kände att antagligen var det sista restaurangbesöket på ett bra tag framöver och jag njöt för fulla muggar. Det blev tapas av lite olika sorter och sällskap utav den underbara maken. Mysigt var det även efteråt då vi tog oss en liten promenad på stan. Det var ju varmt och skönt ute och det är aldrig fel att gå och strosa en sväng och tjöta bort en stund.
Icke att förglömma; vi monterade upp spjälsängen igår! Det var ett pilleri, dels med monteringen och dels med hur vi skulle möblera i sovrummet. Det ser... udda ut. Man är väl inte riktigt van vid att ha ännu en säng i det lilla sovrummet, men det funkar.
Idag for vi iväg till Gällstad och shoppade lite. Magnus fick jag på en jättefin jacka. Jag kom hem med två tröjor för den totala summan av 160:- (kändes som om jag hade fyndat) och två diskhanddukar från Serholts.
Och nu närmast så har jag kämpat och slitit med att bädda spjälsängen. Ja det kanske inte låter så jobbigt, men det var det. Speciellt när man skulle knyta fast spjälskyddet. Saken är den att det går inte att rotera sängen på plats eller hur man nu ska uttrycka det, utan sängen är ganska så inkilad där den står. För att flytta den annat än ut från väggen och in från väggen så måste du lyfta den... vilket jag inte riktigt orkade själv. Så jag stod hävd över den istället och knöt fast det förbajade spjälskyddet. Kan avslöja att min mage var något ivägen. Men det blev jättefint! Nu ska vi bara ha en bebis att stoppa i sängen.
Den beräknade förlossningsdagen är i morgon! Jösses redan! Men som sagt.. jag tror ju inte att han/hon kommer att kika ut förrän 3:e oktober. Jo... det kommer nog bli en liten oktoberbebis hur vi än vrider och vänder på det, för jag skulle bli väldigt förvånad om han/hon bestämde sig för att faktiskt kika ut i morgon.

Ursäkta den dåliga kvaliteten på bilden. Ljusförhållandena var väl kanske inte optimala så här dags på kvällen. I sängen hamnade även bebisens första gosedjur som är en liten rosa gris i manchestertyg. Grisen är från Jellycat och jag blev väldigt lycklig när jag lyckades få tag på en här i Sverige. Första gången jag såg gosedjur från Jellycat var på Hamleys i London och jag blev helt såld. Tyckte de var så bedårande. Köpte ingen gris då och det ångrade jag efteråt, men nu sitter den där i sängen och väntar på sällskap. Är även rätt förtjust i barbapappa så givetvis satte jag upp en barbamobil på sängen.

MVC nästa

Håller på och gör mig i ordning lite smått inför en tripp in till stan. Ska till barnmorskemottagningen och håller verkligen tummarna för att att detta blir sista besöket innan det är dags för förlossning. Jag har 2 tider till inbokade hos Ann, men dessa är reserverade för ut ifall att jag går över tiden. Oj vad jag hoppas att jag inte går över tiden. Hur underbar graviditeten än har varit så är jag redo för att gå in i nästa fas nu. Jag är lite trött på det här. Trött på att känna mig som en heffaklump. Inte för att det automatiskt lär gå över när bebisen har poppat ut, men det är ett steg i rätt riktning.
Har lite smågrejer kvar att pyssla med här hemma. Tänkte att jag i morgon (för hundrafemtioelfte gången) ska montera upp spjälsängen. Jag har sagt det ett flertal gånger tidigare och ändå står sängen kvar i sin förpackning uppe på vinden. Ska passa på att plocka ner bilbarnstolen också. Jag hoppas verkligen att jag får inviga den snart!
Ikväll får jag förhoppningsvis sällskap av goa Alexandra en stund. Träffar henne inte hälften så ofta som jag skulle vilja, så jag ser verkligen fram emot det. Líte fika, lite tjöt. Vem vet när vi får tillfälle att sitta så här nästa gång?

Helgtrött

Sååå helgen börjar röra sig mot sitt slut. Fredagen blev det frukostfika med Sofia. Vi satt på uteserveringen och njöt utav det som antagligen var den sista riktigt fina sensommar/höstdagen. Solen sken, vi babblade på i 120 som vanligt och timmarna flöt förbi. Udda hur det kan bli det där... Sen på kvällen fick jag reda på att stackars Sofia hamnat på sjukhuset och fått blindtarmen opererad. Allting har gått bra och så, men ändå. Det var väl det sista man trodde skulle hända den dagen.
Lördagen spenderades med syster och mor. Vi botaniserade på marknaden, käkade lunch och shoppade lite granna. Lyx för mig just nu är en sån enkel sak som att äta lunch ute. Sitta och njuta i gott sällskap. Tänkte jag skulle försöka övertala maken till att ta med mig ut på middag någon gång nästa vecka. Jag har en känsla att det kan vara sista gången på läääääänge. Bebis är beräknad till fredag (men jag tror ju fortfarande att han/hon kommer den 3:e oktober).

Orkeslös

Jag har inte riktigt den där geisten i mig just nu. Det känns som om allting är en evig väntan och jag sitter här lydigt på ändan och gör just det... väntar.
Fantasin har tagit stopp. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med tillvaron just nu. Jag har ingen kraft eller ork till att hitta på en massa saker. Så fort jag anstränger mig så blir jag överväldigad utav förvärkar som sätter igång. Magnus frågar gång på gång om jag inte tycker att det är tråkigt att bara sitta hemma. Jo det är klart jag tycker... Men det är heller inte roligt att gå runt ute dubbelviken, stapplandes och haltandes.
Magnus har varit ledig en hel del det senaste (vilket jag uppskattat för han har fått hjälpa mig med både det ena och det andra) men han blir så rastlös och när han blir rastlös så projicerar han detta på mig. Hans livs uppdrag blir att aktivera mig och att hitta på saker och ting för min skull. Tanken är god, men det blir lite fel när det i själva verket är han som behöver aktiveras.

Jag har börjat ägna mig väldigt mycket åt att sitta och dagdrömma. Det är också ett sätt att förströ tillvaron på. Jag drömmer om små meningslösa saker... som tex en fin klänning jag sett, röda höstlöv, att sitta och titta på en riktigt bra film, kaffe eller vad som helst som faller mig in.
Förhoppningsvis kommer jag att dras ur dagdrömmeriet en sväng i morgon. Det kanske vankas frukost på stan med underbara Sofia. Och om jag har lite mer flyt så kanske jag ska gå på höstmarknad på lördag med syster Pia. Håller alla tummar i världen för att det är uppehåll. Jag har inte satt mig in riktigt i den där mammarollen än, så några regnkläder äger jag inte.
Det kommer, det kommer... Jag har tid på mig

Aha-upplevelse

Fick precis en aha-upplevelse. Har suttit här med datorn i knät en stund och tittat på semesterbilder från några bekantas Thailandsresa. Såg verkligen underbart ut! Varmt och härligt med mycket sol och bad.
Sen slog det mig att våra planer som vi först hade haft i år faktiskt försvunnit och bytts ut med helt andra planer.
Vi hade tankar på om vi skulle struntat i allt vad jul och nyår heter och åkt utomlands istället. Bara gömt oss för omvärlden och sluppit all julstress. Legat på playan med en paraplydrink i solskenet istället för att vräka i oss julskinka på löpande band.
Så det blev. I stället kommer vi att sitta med en 3 månaders bebis på julafton. Konstigt hur saker och ting förändras. Och den där fantasin om en utomlandssemester över jul har bara fasats ut och ersatts av en annan fantasi, nämligen att få bli förälder. Helt plötsligt var inte den där resan över jul så viktig längre. Tvärtom. Den blev så oviktig så att den faktiskt försvann helt ur minnesbanken och triggades inte igång förrän jag såg deras härliga semesterbilder.
Har jag valt rätt? Absolut! Det känns som om jag har påbörjat den största resan en människa kan tänkas göra och jag ser fram emot den med stor iver. Att jag får göra denna resa med en man som betyder så otroligt mycket för mig gör det hela än mer fantastiskt.
Jag tror att vi har mycket att se fram emot. Vi tre. En Sandra, en Magnus och en bebis

Kaffe tack

Natten har verkligen varit hemsk och sömn har det varit ont om. Jag kom till ro efter en bra stunds värkande i magen och lyckades somna. Vaknade vid ca 02.00 av att mobilen ringde. I andra änden fanns en tämligen onykter person som uppenbarligen inte sökte en sömndrucken Sandra. Sen var det kört. Det gick inte att somna om. Jag låg och vred och vände på mig i flera timmar efter det och blev bara mer och mer frustrerad. Förvisso kanske jag får skylla mig själv för att ljudet var på på mobilen, men i ärlighetens namn så brukar det ju ALDRIG ringa någon på natten nu för tiden. Det var annat när man var yngre och mer "ute i svängen" själv. Då ringde det folk till en dygnet runt och man själv struntade blankt i vad klockan var när telefonen satte igång och pingla.
Nu däremot... Nu har jag legat under natten och funderat på hur man skulle gå till väga för att skapa ett alkolås till mobiltelefoner. Tycker det låter som en himla fiffig idé.
Det hela grämer mig lite grann med tanke på att jag har så fruktansvärt svårt för att sova just nu som det är. Jag har svårt för att komma till ro, bebisen ligger och sparkar konstant och nästan varenda kväll ligger jag och tampas med envisa förvärkar. Och jag är ju medveten om att sömn är något som det kommer att bli väldigt ont om i den närmaste framtiden och då grämer det mig ännu mer att jag gått miste om så många timmars sömn inatt.
Så nu sitter jag här... vrång och grinig och väntar på att Magnus ska vakna så att vi kan äta frukost ihop. Och gärna en kanna kaffe på det...

Playtime!

Idag var det kurs på MVC så jag och Magnus knatade dit och jag höll på att skratta mig fördärvad (inombords) när jag såg Magnus min när vi kom in i salen vi skulle vara i, för överallt låg det dockor med tillhörande blöjor och kläder. Vi skulle leka med dockor! Magnus såg inte så överdrivet imponerad ut, men bet ihop och gav sig in i leken han med när vi satte igång. Jag fick hedersuppdraget att klä på dockan och Magnus klädde av den.
Måste erkänna att det faktiskt var riktigt mysigt på kursen. Vi var 14 personer och två jättebra barnmorskor. Ingen fråga var för dum och man fick en hel del nyttig information. Visst kunde vi redan mycket innan, men det var en och annan punkt som fick en att reflektera lite extra.
Men det har varit en lång dag idag och nu är jag beredd att kasta in handduken. Ska titta på senaste avsnittet av Eureka och sen bär det nog av mot sängen.

Dessa härliga drömmar!

Jag drömde inatt att jag fick en make over. Det var verkligen allt från topp till tå. Trevliga spabehandlingar där jag blev skrubbad, gnuggad, fejad och fixad. Håret klippt och färgat. Sminkad och dressad i en jättesnygg klänning. Till detta fick jag de vackraste smycken (speciellt ringarna) och den dyraste handväska jag någonsin hållt i.
Jag kände mig som om jag vore värd en miljon! Sen vaknade jag... jag vaknade av väckarklockan som låg borta på byrån och jag försökte desperat att kravla mig upp ur sängen. Det går inte så fort när man är höggravid och har åkt på foglossning som är värre än någonsin.
Som tur är så har man en make som kom med en hjälpande hand och drog upp mig ur sängen. Han tycker om mig... trots att jag är stor som ett hus och inte ens är i närheten av att känna mig som en miljon.

Fönsterdekorationer

Ville så gärna köpa lite nya blommor till sovrummet. Har tidigare haft fredskallor stående i fönstret och de trivdes inte alls.
Vi packade oss iväg och uträttade lite ärenden på stan idag och därefter hamnade vi på blomsterlandet. Magnus valde blommor. Jag tror han valde dem enbart pga vad de kallas för.
Fönsterfikusar. Han letade runt desperat i jakt på fler roliga fikusar, men fick nöja sig med fönsterfikusarna. Och jag som var bergssäker på att jag hade krukor hemma som passade, men icke. Så nu står blommorna där... utan krukor. Ser lite ledsamt ut.

Smygkikat klart!

Nu var det färdigsmygkikat! Vi har ju haft den lyxen under graviditeten att vi har fått gå på regelbundna ultraljud och därmed fått en inblick i hur krabaten har det i magen. Vi har bland annat sett honom/henne hicka, snurra, leka med fötterna och suga på tummen. I morse gjordes det sista ultraljudet och på något vänster kändes det en aning bitterljuvt. Nu fick man inte smygkika något mer på det lilla livet, vilket känns lite tufft för man är ju så nyfiken på hur livet lever i detta lilla mikrokosmos som kallas för livmoder. Samtidigt så vet man att nu är det faktiskt snart över. Snart får man se bebisen, känna den, lukta på den och pussa en himla massa. En helt ny relation kommer att skapas. Äntligen kommer vi kunna se varandra!
Jag vet om att jag inte är den enda som ser fram emot detta. Maken är nog minst lika otålig som jag är och vi tycker båda två att veckorna segar sig fram.
Jag förlorade vår vadslagning idag. Inför varje ultraljud så brukar vi slå vad om hur mycket bebisen uppskattas väga. Han/hon vägde 2872g och jag missade med X antal gram. Magnus gick som segrare ur vår sista viktvadslagning. Hur som helst så följer bebisen viktkurvorna exemplariskt och allting ser jättefint ut!

Sleepless in Borås

Natten till idag blev det inte många timmars sömn. Krabaten i magen var i sitt esse och snurrade, sparkade och såg till att mamma inte fick någon sömn. Sen så har jag åkt på en infektion i munnen. Det är en visdomstand som håller på att ta sig upp och det går väl kort och gott inte så bra som man skulle önska. Jag har vid ett flertal tillfällen fått infektioner pga den tanden och nu är det dags igen. Så när alvedonen släppte nån gång vid 4-tiden inatt så var jag klarvaken. Och så låg jag i några timmar tills jag lyckades av ren och skär utmattning att somna om igen.
Det första jag gjorde efter att ha kravlat mig upp ur sängen på morgonen var att leta fram numret till tandläkaren och hålla tummarna för att de hade en akuttid eller återbud. De hade varken eller, men de lyckades klämma in mig mellan två patienter. Så det blev till att plocka fram koksalt och kanyl och spola rent runt tanden. Gjorde svinont, men oj vilken lättnad man kände efteråt. Finns en risk att man får åka in igen och spola om det inte ger med sig, men det var en början i alla fall.