Märkning

Har väldig beslutsångest just nu.
Väldig väldig!
En del utav mig vill åka till Trollhättan i morgon. En annan del inte.
Det ska vara nån tatueringsmässa på folkets hus och... jag har väl någon konstig böjelse för tatueringar. Och... om man åker dit så kanske man kan skaffa en till?
Jag vet inte alls hur jag ska göra... Vilka I-lands problem man har.
Var på mitt första besök hos sjukgymnasten idag. Det var... intressant. Vid ett tillfälle trodde jag att han skulle bryta nacken av mig. Vid ett annat så trodde jag att jag skulle bli förlamad när han helt oväntat gjorde ett utfall mot min rygg. Det krasade inte. Det knakade inte. Det small i ryggen! Efter det låg jag som en katt som sköt rygg på britsen, fullt beredd på att han skulle göra något liknande igen.
Därefter skickade han mig på massage... Det var också rätt intressant. Jag fick ligga på en vattensängsliknande historia som sköt jetstrålar mot ryggen. Mycket intressant.

Ångor

Just nu känner jag mig totalt lamslagen av en hiskelig huvudvärk! (nej jag vet att det kanske inte är så begåvat att sitta framför en dator då)
Jag har hållt på och målat här hemma. Den färgen går inte av för hackor! Sen att torktiden har varit hyfsat lång på varje lager har ju inte hjälpt till utan det har snarare varit 3 dagar med huvudvärk. Men det är värt det för än så länge ser det jättebra ut. Har dock inte dragit maskeringstejpen än, men jag är väldigt optimistisk. Det kanske har med ångorna att göra för jag är väl ingen optimist av naturen... Mer en realist. En väldigt krass sådan.
Om en liten stund ska jag ut och fightas på bokrean. Det är den enda rean jag går på. Jag är nog ganska så bekväm av mig för jag betalar hellre fullpris än att behöva knö med en himla massa andra människor och stå i kilometerlånga köer... Med bokrean som enda undantag. Där går jag och botaniserar och knör med ganska stor entusiasm, ty böcker är något jag kräver men ändå inte är så förtjust över att behöva betala några större summor för.
Ironiskt nog när jag nu ändå låter så snål, så är jag INTE överdrivet förtjust i låneböcker av diverse anledningar... Skumt va?

Slappt

Jag ber om ursäkt för min slappa attityd jag haft till min blogg det senaste. Orken har inte riktigt infunnit sig och egentligen har det väl inte hänt så mycket heller för den delen.
Jag har lyckats överleva ännu en födelsedag. Varje födelsedag innebär en mindre kris för mig. Förra året inbildade jag mig att jag fått mustasch. I år ser jag påsar under ögonen och kråksparkar. Ögonkräm har helt plötsligt blivit min bästa vän. Undrar vad som väntar nästa år...
Hur som helst så förflöt födelsedagen ganska så obemärkt förbi. Jag fick göra precis vad jag ville hela dagen. Jag valde att göra ingenting. Gud vad skönt det är att göra ingenting ibland!
Vi lagade lite god mat ihop och umgicks. Det var perfekt!
Alla hjärtans dag har hunnit passera också. Den var trevlig bortsett från vissa tabbar. Restaurangen vi var på var väl ingen höjdare... Jag tyckte om den när jag var yngre, för maten är rätt god, men nu har jag börjat titta på det hela med mer kritiska ögon. Egentligen är det ingen restaurang... det är nog mer en sylta... Det tog en kvart innan vi fick menyn. Vi fick inte den drickan vi beställde, jag fick inte den maten jag beställt och det tog nästan 20 minuter innan vi fick notan.
Nej... jag var inte så imponerad.
Därefter bar det av på konsert. Vi tittade på Kent för andra gången på denna turnén. Himla mysigt. Den här gången kunde jag till och med se bandet! Förra gången stod vi rätt långt bak.

Promenera på mina nerver...

Har efter lite om och men lyckats få ledigt nästa vecka trots att vi har mängder att göra på jobbet. Jag kände att det har nog blivit lite mycket det senaste och att lite vila inte vore helt fel. Och så fyller jag ju år på söndag... och på alla hjärtans dag ska vi åka och titta på Kent... igen! Och äta gott på nån mysig restaurang.
I morgon ska jag påbörja upplärning av vår nya vikarie så att han kan ta över mina arbetsuppgifter när det är dags för min lilla semester. Om det är något jag fullkomligt avskyr så är det upplärning. Under denna krävande process så avgör jag ganska så fort vad jag tycker och tänker om personen i fråga. Allt detta frestar på tok för mycket på mitt tålamod, men det gäller väl att bita ihop och se glad ut... det lönar ju sig i längden. Tre dagars upplärning måste jag väl klara av...
Idag har vi firat lite med semla! Det är ju fettisdagen och idag har vi varit förlovade i 3 år... gifta i 1½ år. Tiden går så fort... och jag njuter av varenda sekund tillsammans med min make.

Trött

Nu är jag så gott som mänsklig igen efter tandepisoden. Har lite svårt att tugga vissa saker och det är jobbigt när det fastnar mat i den jättelika krater som tanden efterlämnat sig, men vad gör man? Jag kan ju inte direkt gräva ur den... eller?
Just nu grämer jag mig över att helgen försvinner för mig. Jag har åkt på att jobba både lördag och söndag så det blir en väldigt lång vecka. Jag lovar att det finns saker jag hellre skulle gjort.
Jag har hamnat i en måttligt passiv period... Det följde med tandvärken och allt det där och jag har inte riktigt lyckats hitta tillbaka efter händelsen. Just nu har jag varken ork eller lust till att hitta på något speciellt. Skulle jag få ligga på soffan en hel dag så skulle jag inte gråta för det. Men det händer ju inte... inte nu när jag ska jobba hela helgen.