Hej och hå

Första praktikveckan avklarad och ingen är väl gladare än jag. Första veckan är alltid lite nervöst och det är lite av en anpassningsperiod. Man vill gärna veta deras rutiner, lära känna folket som jobbar där och det är så himla mycket runt omkring man måste sätta sig in i. Alla tandläkare jobbar olika.
Det är lite jobbigt när man kommer till en ny praktikplats för helt plötsligt är man nybörjare igen. På den förra kliniken jag var på så var jag mer eller mindre självgående och jobbade alltid själv med en tandläkare. Nu har jag helt plötsligt en sköterska som hänger över axeln på mig hela tiden. Jag är inte van vid det.
Men men... detta var som sagt bara första veckan och det hinner nog ändra sig.

Fru fortuna, vart är du?

Jag vann 24 kr på lotto igår. Undrar så när det ska slå till rejält och miljonerna ska börja rulla in.
Det finns så mycket jag skulle vilja göra om jag bara hade pengar till det.
Tex flytta. Har sett ett jättefint radhus som ligger inte allt för långt ifrån där vi bor nu. Jag älskar förvisso vår lägenhet, men det känns som om vi börjar växa ur den. Ju längre man bor ihop, desto fler saker hinner man samla på sig.
En ny bil kanske? Förvisso älskar jag vårt blåbär som vi åker runt i, men man vet aldrig.
Jag skulle resa! Till sol och värme! Jag skulle även vilja åka tillbaka till London igen för jag stortrivdes där! Jag har en kusin i USA som jag gärna skulle vilja åka och hälsa på.
Shoppa är alltid trevligt. Jag skulle köpa nya soffor. Det kommer vara svårt att skiljas från de vi har för de är så underbart sköna att sitta i, men jag är less på färgen... väldigt less.
Bara lite fantasier jag har om vad jag skulle göra om jag nån gång vinner stort på lotto...

Praktik nr 2

På måndag bär det av mot en ny praktikplats. Jag ser fram emot det med skräckblandad förtjusning. Det ska dock bli väldigt skönt att få komma ifrån skolan ett tag igen. Dagarna går lite fortare när man är ute och jobbar.
Och på tisdag blir jag gräsänka då min make tar sitt pick och pack och flyger till Milano. Förvisso kommer han hem på torsag igen, men jag kommer att sakna honom. Och så måste jag väl erkänna att jag är lite avundsjuk. Jag skulle också vilja åka nånstans, men nu i och med att praktiken börjar så blir jag "livegen" igen. All tid som man missar av praktiken måste man ta igen, så jag vet inte riktigt om det är värt det.
Men först och främst ser jag fram emot en lugn och skön helg. Inget speciellt planerat. Bara ta det lugnt, njuta av makens sällskap och mysa.

Upp och ner

Det har varit så himla rörigt det senaste. Mycket om surrat runt i huvudet och jag har märkt att jag blivit otroligt disträ det senaste. Det passar sig inte riktigt med tanke på att jag har så mycket att göra. Utbildningens svåraste tenta ska skrivas på fredag nästa vecka och mina tankar är nån annanstans hela tiden. Jag kan inte koncentrera mig. En del utav examinationen av kursen kommer att utföras i morgon. En praktisk examination då jag ska lägga bedövning på nån stackars klasskamrat. Men å andra sidan så kommer även jag att få utstå tortyren av att ha en nervös student som lägger bedövning på mig.
Det var inte riktigt så jag ville fira min födelsedag om man säger så. Med att gå omkring och vara bedövad i munnen i ca 4 timmar. Jag tycker nog nästan att personer som fyller år borde få special treatment och slippa bedövning. Ja... det låter bra.
Och passande nog så har jag lyckats få en blåsa i munnen också och den gör ONT. Ännu en anledning till att inte se fram mot att någon ska peta runt med en kanyl i munnen på mig.

Men... när tentan äntligen är avklarad så vankas det praktik. Tyvärr kunde jag inte vara på min tidigare praktikplats igen eftersom de ska flytta hela kliniken till nya lokaler, så istället för Dalsjöfors ska jag vara på Sandared. Jag ringde och pratade med dem härom dagen och koordinatorn verkade väldigt trevlig. Hon sa något som verkligen stärkte mitt självförtroende.
De har tydligen inte utsett någon handledare till mig. Koordinatorn sa något i stil med: Ja vad jag har hört om dig så är ju du tydligen självgående så jag tyckte inte att det behövdes någon handledare.
Jag vet redan nu vart ifrån hon har hört att jag är självgående. Min förra klinikkoordinator höjde mig till skyarna och har även berättat om mig för andra kliniker.
Jag måste dock säga att detta skrämmer mig en aning för det känns som om ribban är satt väldigt högt inför kommande praktik och jag är så orolig att göra någon besviken. Förra praktiken satsade jag 110% varje dag och var allt som oftast helt slut när jag kom hem på kvällarna. Jag är inte säker på att jag orkar köra samma hårda race denna praktiken också.
Självklart ska jag göra mitt bästa... men jag kanske ska satsa på 100% istället för 110%.

Julafton i repris

Det kändes faktiskt lite som julafton i morse. Ute i vardagsrummet stod ett paket och väntade på mig. I paketet låg min nya, efterlängtade dator. Snygg som jag vet inte vad och lite av ett kraftpaket när det kommer till bärbara datorer. Jag har haft extrem beslutsångest i vanlig ordning när det gällde att välja... eller ja egentligen hade jag inte det för jag hittade den här datorn och bestämde mig för den... och sen så lade sig min kära make sig i. Och plockade fram fler alternativ. Uttrycket åsna mellan hötappar är något som man lätt kan förknippa med mig.

Men jag erkänner att jag verkligen uppskattar hans åsikter och input i frågan. Speciellt när det gäller teknikprylar, men han borde känna mig vid det här laget. Ju fler alternativ jag får, desto veligare blir jag. Ni ska se mig när jag försöker parkera bilen på ett ställe där det finns många parkeringsplatser att välja på. Oftast lyckas jag inte bestämma mig vilken plats jag ska ta och när bilen väl stannat så står jag och tar upp två platser med en liten Nissan Note. Imponerande...

Så nu sitter jag här och installerar och grejar. Det är lite pillande innan man får datorn som man själv vill ha den.