Av någon anledning fick jag för mig att googla på Simon Lago. Jag vet inte riktigt vad det var som drev mig till det, men jag gjorde det i alla fall. Ca 1 870 000 träffar... Hur många utav dessa som var relevanta förtäljer inte siffrorna, men utav de sidorna jag gick igenom så kan jag tänka mig att det var ganska många ändå.
Det som fascinerar mig är att det är så otroligt många som har reagerat, reflekterat, brytt sig och sörjt. Jag har läst så många bloggar där folk har skrivit om Simon utan att de ens har känt honom. De har aldrig ens träffat honom, men ändå beklagar de sorgen för oss nära och kära och tänker på oss när vi mår som sämst. I min värld så är den typen av mentalitet, beteende eller vad man nu skall kalla det för, ganska så ovanlig. Att det finns människor med så stora hjärtan som bryr sig om andra...
Jag har läst om folk som har varit ute och letat, om folk som har haft minnesstunder och gud vet allt. Folk har lagt ut videos på nätet tillägnade till Simon. Folk har gjort konstverk. Folk har brytt sig.
Det tog emot lite att titta på alla grejer som folk gjort/skapat till minne av honom, men det var vackert och man kan inte bli annat än rörd.
Det enda jag kan göra tillbaka är att säga tack. Tack för att det finns människor som bryr sig. Det värmer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar