Andas ut

En stor sten har fallit och jag känner mig något oerhört lättad. Igår blev jag sjukskriven och det känns verkligen som en skänk från ovan för jag har verkligen varit genuint orolig för hur det här skulle gå. Jag har försökt att jobba så gott det går, men det är inte lätt när man inte klarar av att göra saker på egen hand längre för att man har ont. Foglossning och ischias är inte att leka med... det hör väl till, men det gör det inte roligare för den sakens skull.
Mitt liv har tack vare detta blivit i viss mån begränsat, för det är så mycket jag behöver hjälp med och inte klarar av på egen hand som att tex plocka upp något från golvet... Tydligen blir man ÄNNU fumligare när man är gravid och att tappa saker är något som hör till vardagen.
Som tur är har jag en underbar och stöttande make som hjälper mig i vått och torrt. Till hans "arbetsuppgifter" hör bland annat:
-hjälpa mig i och ur badkaret
-ta av mig strumpor (det där med att nå fötterna börjar bli ett minne blott)
-hjälpa mig upp för trapporna (vilket skulle ta en evighet utan honom)
-hjälpa mig i och ur bilen
-hjälpa mig upp ur sängen
-massera min ömma rygg på kvällarna

Jag kan verkligen inte tacka honom nog för allt han gör för mig och för att underlätta min vardag. Han är verkligen en ängel.

Vi har beställt en säng åt den lilla krabaten. Magnus skulle hämta den i Göteborg idag på väg till jobbet. Det blev en Troll Lux. Kändes väldigt robust och stabil. Sen att vi tyckte den var fin är ju bara ett plus i kanten. Ska bli så himla skoj den dagen man monterar upp sängen. Än roligare den dagen man faktiskt har en liten person att stoppa i den. September kan inte komma fort nog