lördag 3 oktober 2009

Vet ni vad?

Något som jag har haft tid att reflektera över det senaste i och med det ständiga pendlandet:
Gud vad jag totalt avskyr Göteborgs kollektivtrafik. Det finns något i idén om att trycka in så många människor som möjligt i ett så litet utrymme som möjligt (läs spårvagn) som är totalt motbjudande.
De flesta brukar skylla förkyldningar och influensor av diverse slag på dagisbarnen. Jag tror att dagisbarnen går ganska säkra om man jämför med en spårvagn som kan liknas med en ambulerande bakteriehärd.
För så här är det i en spårvagn:
Det ligger ett tjockt lager av damm och diverse andra pariklar som jag inte ens vill veta vad det är på fönsterlisterna.
Vad som finns på tyget som klär stolarna vill jag inte ens börja tänka på.
Det är INGEN på en spårvagn som förstår att om man ska nysa eller hosta så gör man det i armvecket!
De flesta brukar vara negativa mot parfymer och liknande pga allergier och astma, men på en spårvagn skulle jag nästan vilja uppmuntra det istället. Jag tar hellre lite halsklåda och andnöd än att behöva känna alla andra kroppsodörer som kan tänkas förekomma på en spårvagn. Som tex lustikurrarna som får för sig att lägga en brakare i en överfull vagn. Vart ska man ta vägen? Du är fast! Du får stå där i lukten och våndas.
Handsprit har blivit en himla bra vän till mig. Jag vill INTE åka spårvagn om jag inte har med mig en flaska handsprit.
Det enda postitiva med att åka spårvagn är att jag kommer få vader som en gud för jag får alltid stå upp, och står man upp innebär det att man måste parera hela tiden annars hamnar man på backen.
Så... Göteborgs lokalstrafik. Tack för mina starka vadmuskler.

Inga kommentarer: