Nu var det färdigsmygkikat! Vi har ju haft den lyxen under graviditeten att vi har fått gå på regelbundna ultraljud och därmed fått en inblick i hur krabaten har det i magen. Vi har bland annat sett honom/henne hicka, snurra, leka med fötterna och suga på tummen. I morse gjordes det sista ultraljudet och på något vänster kändes det en aning bitterljuvt. Nu fick man inte smygkika något mer på det lilla livet, vilket känns lite tufft för man är ju så nyfiken på hur livet lever i detta lilla mikrokosmos som kallas för livmoder. Samtidigt så vet man att nu är det faktiskt snart över. Snart får man se bebisen, känna den, lukta på den och pussa en himla massa. En helt ny relation kommer att skapas. Äntligen kommer vi kunna se varandra!
Jag vet om att jag inte är den enda som ser fram emot detta. Maken är nog minst lika otålig som jag är och vi tycker båda två att veckorna segar sig fram.
Jag förlorade vår vadslagning idag. Inför varje ultraljud så brukar vi slå vad om hur mycket bebisen uppskattas väga. Han/hon vägde 2872g och jag missade med X antal gram. Magnus gick som segrare ur vår sista viktvadslagning. Hur som helst så följer bebisen viktkurvorna exemplariskt och allting ser jättefint ut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar