Den här dagen har känts otroligt lång. Vaknade i morse med en otrolig skallebank som sedan ledde till migrän. Det finns inga alvedon eller ipren i världen som hjälper när det blir så här. Jag hade totalt glömt av hur det känns att ha migrän för jag har under hela graviditeten inte haft ett enda anfall. Inte ens huvudvärk.
Sömn är för mig A och O när jag har migrän. Tyvärr har inte min dotter delat mina tankegångar. Hon har varit pigg som en mört! Jag lyckades få henne att somna en kortare stund liggandes på min mage. Tyvärr innebär ju detta att jag själv inte kan sova. Skulle aldrig våga sova med henne liggandes på det viset.
Så pappa Magnus fick åka själv med henne till BVC nu på eftermiddagen. Hon är stor flickan min. Hon har gått upp i vikt. Hon väger dryga 4400g och är 56cm lång. Lilla snuttan... hon har vuxit ur storlek 50 nu och ligger mellan 56-62 så där. Hon har även fått börja med steg 2 blöjor nu.
Visst låter jag som en fjantig förälder... men det är ju precis det jag är. Minsta lilla grej hon gör är stort för mig. Jag imponeras av hur stark hon är för att vara så liten, jag tycker det är underbart att se henne le (leendena börjar komma allt tätare nu) och jag älskar att se förändringarna i hennes utseende. Det har faktiskt hänt en hel del sen hon kom hem från BB. Nu har hon ju dubbelhakor, goa kinder och börjar få veck på låren. Underbart...
Det är först nu på kvällen som jag börjar känna mig människa igen. Visst, jag har fortfarande ont i huvudet, men nu har det återgått till att bara vara kraftig huvudvärk istället för migrän. Funderar på att ta mig en liten promenad. Lite frisk luft kanske gör susen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar